Vad är relationell psykoterapi?
När jag fick min grundutbildning i psykodynamisk terapi fanns det ingen större specialisering i olika terapimetoder. Under de senaste 15 åren har jag allt mera kommit att inspireras av och arbeta med relationell psykoterapi. Relationell psykoterapi är ett samlingsnamn för psykodynamiska terapimetoder där man utgår från våra medfödda behov av relationer för vårt psykiska välmående, utveckling och fungerande. Relationell psykoterapi är “metodneutral”, dvs. den utgår inte, som de flesta andra terapiformer, från att tillämpa en förutbestämd psykoterapeutisk metod. Istället styrs den psykoterapeutiska processen av det samspel som utvecklar sig mellan klienten och terapeuten där relationen ses som en ömsesidig samarbetsprocess. Detta samarbete betonas starkt och det lyfts upp och behandlas fortlöpande i den terapeutiska processen.
Vi bär alla på en livshistoria, och oavsett hur bra eller dålig den har varit så har den skapat vårt sätt att vara tillsammans med andra – i form av relativt stabila relationsmönster. Dessa bär vi därefter med oss och de aktiveras i mötet med nya personer/situationer. En del mönster är omedvetna för att de skapades före vår språkutveckling. Obearbetade traumatiska händelser, som separationer, personliga förluster, våld, missbruk, m.m., utgör en annan orsak till att erfarenheter hålls utanför vårt medvetande. Inte mindre bär vi vår historia med oss och ofta aktiveras delar av detta vid livsförändringar, t.ex. när vi flyttar hemifrån, blir färdig med vår utbildning, byter arbete, blir föräldrar, vid separationer, när barnen flyttar hemifrån. m.m. I vår utvecklingsprocess har affekterna en särskilt central betydelse. Vi kan veta alla fakta i vår livshistoria utan att ändå riktigt vara i kontakt med den känslomässiga betydelsen och det är detta som aktiveras i mötet med andra.
Relationell psykoterapi har inslag av både psykodynamiska och kognitiva arbetssätt. En uppdelning mellan kognitiv och emotionell ser jag som konstlad – det är två dimensioner som båda finns med i alla psykologiska funktioner. Den relationella psykoterapin kallas också för fältpsykologi, eftersom man anser att alla psykologiska fenomen måste förstås i hela det sociala och/eller relationella sammanhang samman- hang de befinner sig i.
All verbal psykoterapi började med Sigmund Freud i början av 1900-talet. Freud var den första "pratdoktorn", men mycket har förändrats efter honom. Den relationella psykoterapin startade på 1970-talet som en reaktion på alla de brister man såg i den psykodynamiska teorin: en hierarkisk prestigefull utbildningsordning, felaktigheter i utvecklingspsykologin, en gammaldags kvinno- och kunskapssyn, m.m. För patientens del märks dessa förändringar så att den tidigare formella, tystlåtne, distanserade psykoterapeuten har ersatts av en friare, empatiskt närvarande, aktivare samtals- partner.
Jag har skrivit en bok: "Relationell Psykoterapi - Introduktion & Idéhistoria" (Stockholm: BoD, 2019) och publicerat en hel del artiklar om relationell psykologi. Den som är intresserad kan läsa vidare och ladda ner några artiklar från hemsidan (Se under fliken "Publikationer" på översta raden).
Internationellt sett representeras den relationella psykoterapin av IARPP – The International Association for Relational Psychoanalysis and Psychotherapy. (web-adress: iarpp.net). Dess språkrör är tidskriften Psychoanalytic Dialogues. The International Journal of Relational Perspectives. Jag är medlem i IARPP och deltager aktivt sedan 2006 i deras internationella konferenser, colloquier och webinars.
I Sverige finns sfrp – svenska föreningen för relationell psykoterapi, där jag är styrelsemedlem. (web-adress: sfrp.se)